Jag tänker jävligt mycket just nu. Just ikväll. Har vart så både idag och igår. Det är jävligt mycket tankar på att tänk om jag inte hade gjort så tänk om det inte hade hänt tänk om jag hade gjort så och sagt så undra hur allt skulle vara om det var som då och undra hur mycket jag är berädd på att satsa på saker? Är jag beredd på att satsa allt på skolan ? Skolan som jag inte gillar att gå till jag brinner inte för något speciellt på linjen jag gör. Men jag brinner inte för något anant heller. Jag brinner för min familj. För mina vänner. Att resa att göra saker. spontana saker. impuls leva lite. jag behöver flytta. inte till någon annan stad. utan ngn annan stans i Jönköping. Till platsen där jag är uppvuxen , där jag har alla jag umgås med där jag trivs där jag är glad. Fast samtidigt när ja skriver detta skulle ja kunna packa alla mina saker nu på en gång och faktistk flytta till en annan stad. Eller varför inte packa en väska och dra utomlands någonstans? Leva lite. Outside the box. Testa på nya saker. Hur kul är det att leva ett svensson liv? Okej det är nog det sista jag gör och har ngnsin gjort. men tanken får mig att känna hur trååkigt det är när det inte händer något. Det är vinter nu och vad gär man på dagarna ? ingenting. Man går hem eller och fikar. det blir mörkat klcoamn 4 och man är allmänt deprimerad. och Just nu mår jag bra. Bättre än på länge. Tror jag. Det känns så. Vissa saker börjar klarna upp. Jag har börjat sköta skolan. Fine har gått 2 veckor bara men bättre än inget. jag har fått jobb , jag och mamma börjar landa lite . jag och pappa framför allt. jag har världens finaste vänner. och det hoppas jag dom vet. Min familj och mina vänner är dom finaste jag vet. Med dom är jag lycklig. jag tänker ofta vad jag ksulle göra utan dom ? samtidigt tänker jag att idag är det årsdagen och igår var det årsdagen. jag hatar november alla dagar efter 6-7 november hatar jag. jag hatar att julen är så annorlunda , jag hatar att sakna. jag hatar att tappa kontakt. jag hatar att inte räcka till. Som person är jag en person som mår dåligt med mina vänner ist för att se dom må dåligt lika så med min familj. jag är glad med dom inte åt dom. jag skulle göra allt för dom. och samtidigt sitter jag och tänker tänk om ja inte skulle gjort så tänk om ja skulel gjort så sagt så hur det skulle vah vad som skulle hänt osv. precis som jag skrev innan. och samtidigt är jag så jävla trött på att jämt vara sjuk. att aldrig bli frisk. det är jobbigt. det är faktiskt pinsamt vissa gånger att vara den klumpiga osv. men det handlar inte om att jag är klumpig det handlar om att jag har en sjukdom. och mest av allt skulle jag inte vara sjuk. Men hellre att jag är 100 ggr tilloch med 100000 ggr sjukare än att folk jag tycker om är det. och jag skriver inte detta för att någon ska läsa. jag skriver för att det är skönt att skrvia. jag gillar att skriva ibland. det är för min skull jag skriver. Min mamma , min pappa , hela min familj och väldigt många av mina vänner. även jag har varit med om många hemska grejer , sjuka saker saker möänniskor inte ska behöva gå igenom. och dom är inte värda det. kasta skiten på andra som förtjänar det istället. en jobbig känsla jag har är att aldrig vara bra nog , att aldrig vara tillräckligt fin bland mina vänner. att aldrig vara tillräcjkligt duktig. att aldrig vara tillräckligt bra nog helt enkelt. jag skulle kunna sitta och skriva i timmar om saker jag tänker på. men jag ska inte. för min egenskull.

Jag raderar säkert detta sen och det är inte meningen att ni ska läsa , utan jag behövde bara skriva av mig lite. mycket.